onsdag 29 oktober 2008

new life? not really.


Man kan verkligen säga att jag har tråkigt. Jag sitter här för andra gången idag. Och inte nog med det, jag satt här bara för några timmar sedan. Känner mig ganska sliten.

Men jag har funderat att det är nog inte så många som läser min blogg, och då tänkte jag att det skulle vara idé att skriva lite roligare än att bara skriva om vad som händer för mig dag efter dag. Today and tomorrow. Och jag kom fram till att jag ska skriva "om livet". Nu lät jag kanske som att jag ska bli värsta poeten eller nått, men det ska jag verkligen inte eftersom alla som känner mig vet redan att sådant är ingenting för mig. Eller? Nja, skulle inte tro det.

Nåja, jag hade liksom tänkt att det här skulle bli någorlunda roligare att läsa. Det ska inte precis bli så där intressant som Gossip girl (ja, jag älskar skvaller!), men det ska inte heller bli så långtråkigt som att läsa NSD (nej, jag gör inte dålig reklam för NSD). Haha, nä men ni fattar vad jag menar. Min blogg ska vara mer känt som... "today and tomorrow, med Jessica", haha. Kanske inte. Ni får kalla det vad ni vill.

Ja, nu när jag har gett mig in på att skriva roliga saker så betyder det att jag måste komma på något vettigt att skriva varje gång jag loggar in. Det betyder då alltså att jag inte kommer att logga in speciellt ofta. Men det gör ingenting, bara jag har något vettigt att skriva de få gångerna det kommer att hända.

Vad ska jag börja skriva om nu då? Något som är aktuellt kanske? Finns det något som är aktuellt i denna byhåla mitt i skogen? Ibland kan allt bara kännas piss att bo här. Ingenting att göra, får vi pengar till något att göra? Svar: Nej. Fast det är väl så att kommunen inte har råd att ge pengar åt någon. Varken gamlingar eller unga. Men jag förstår inte då vart pengarna tar vägen, liksom, kommunen betalar ju inte ens el nå mer? Har jag rätt eller har jag uppfattat det helt fel? För om kommunen skulle betala elen, då skulle väl vi ha gatulampor? Eller jo, vi har ju gatulamor. Men det skulle vara en fördel om dom var tända också. Liksom, man vågar ju knappt gå ute, det är svin mörkt plus att man börjar tänka på läskiga saker och då vänder man sig om hela tiden när man går för att försäkra sig om att ingen står bakom. Man börjar nästan springa hem för att man får upp bilder i huvudet att man ligger i diket, frusen och blodig, och kan inte skrika på hjälp. Haha, nejdå. Nu ska jag inte vara sån. Jag antar att kommunen gör allt för att ungdomarna ska stanna här, men jag kan ju säga att dom lyckas inte speciellt bra. Senast idag sa jag åt Jonno att jag ville flytta.

Men även fast det känns så ibland så gillar jag våran lilla "mumin-pratande" byhåla. Här känner alla, alla. Men där finns det ju även både för- och nackdelar. Men ärligt talat så vill jag inte stanna kvar här efter jag har gått klart gymnasiet. Jag tänker flytta till ett större ställe. Sen, när jag är gammal och inte har något speciellt att göra (haha), så kan jag tänka mig att flytta tillbaka hit. Bara inte vi har dött ut tills dess? Hoppas jag inte. Jag älskar livet, och det får inte ta slut.

Jaha. Var det mer intressant att läsa det här än att läsa om vad jag gör under dagarna? Kanske inte. Men jag tyckte i alla fall att det var roligare att skriva om allt det här. Jag gillar inte att berätta allt för mycket om mitt liv ute på nätet. Om man ska berätta om sitt liv så är det ju lika att man berättar allt, och det vill jag inte.

Så där ja, det var allt för idag. Ni kommer ihåg att jag sa att jag inte ska skriva så som Gossip girl, men jag brukar ju ändå avsluta mina inlägg likadant som hon. Och nu tycker jag att det är dags att avsluta, så jag säger bara så här.

xoxo / shitochbananer

Inga kommentarer: